Igår var en konstig dag, jag tror det är den som har förstört min dag idag. Jag vaknade vid sju första gången men bestämde mig för att ta sovmorgon till halv nio jag hade i alla fall inte seminarium förens 13-16 trodde jag. Vaknar innan halv nio kollar facebook i mobilen ser att Malin i min seminariegrupp är på väg till skolan, tänker en stund, rusar ner, kollar schemat, 9-12. Klockan var då halv nio, jag slängde på mig kläderna, tröjan hamnade ut och in till och med. Fick äta ett äpple och drick vatten i bilen, som gick lite för fort. Där en halv timme för sent, till det första seminariet på sista terminen, som tur var hade de mest haft genomgång, så missade inget viktigt. Men där var hela min dags planering och mina bra matrutiner bara helt off. Kom hem trött och stressad, åt lunch och låg i soffan ett tag, fick bli en kort promenad som jag släpade med Fredrik på, frisk luft och solljus skadar inte har jag försökt förklara.

Höjdpunkten på hela dagen var att få åka till Maria, dricka kaffe och äta macka, sen hjälpte jag henne att styra upp packningen, bära ner kartonger till bilen och fixa. Fredrik var på match i Gävle så det vara trevligt med sällskap! Men usch vad jag kommer sakna att inte bara kunna åka till Borlänge för att spendera tid med henne, nu måste man hela vägen till Uppsala....

Idag känns det som jag vaknat helt på fel sida, jag är sådär riktigt irriterad som jag inte varit på flera veckor. Jag vill helst bara lägga mig i sängen och stirra i taket och lyssna på musik. Men nej så funkar det inte, ska försöka få klart lunchen, äta, valla skidor, sen ska jag ut och köra skiten ut mig själv rent ut sagt. Är det något som hjälper mot irritation så är det att ge allt man har när man tränar. Det gör irritation till något positivt. Då är jag lugn och trött när jag kommer hem, då kanske jag kan hitta fokus igen, försöka plugga lite och pyssla med såndär jag tänkt att jag ska pyssla med länge. Jag kan skylla på att jag ätit dåligt och sovit dåligt föregående dag också, de tär alltid bar att ha något att skylla på!;) Det enda som skulle kunna förstöra mitt humör när jag kommer tillbaka efter min mil, det är att det inte finns varmvatten, då börjar jag nog packa faktiskt... Besöker närmaste bank och flyttar till det där drömhuset här bredvid!

Men nu ska vi inte oroa oss för vattnet så här i förväg;) Ska äta lite så ska det nog ge sig....