Fredrik städar badrummet, jag är trött, bara jätte trött. Jag har inte kommit in i att jag ska upp tidigt nästan varje dag. Den här veckan har jag gått upp sex och kunnat sätta mig i soffan vid åtta. På något vis var det kul första dagen, men just nu undrar vad jag gett min in på. Jag är så trött att jag inte ens mäktar med kritik, nog för att det var ganska hård kritik känner jag. Kändes som jag inte ens fick en chans och igår vill jag verkligen bara ge upp och skit i allt det där. Och ja fortsätter det att kännas så jobbigt så ger jag nog upp också, det är liksom inte värt det att bli så trött, slut och ledsen. Men samtidigt så får man inte ge sig heller man måste verkligen visa att man faktiskt kan och jag menar man kan inte vara med på allt från början, det tar ett tag att komma in i det igen. Så jag jobbar på att vända det här till att bara ge allt och vara riktigt bestämd. Fast det är så typiskt oss tjejer tror jag att ta allt jätte hårt, kritik på mina skolarbeten tar jag utan problem, kritik som gäller mig personligen gör mig till världens minsta människa, där kan jag liksom inte stå upp, frågan är om man någonsin lär sig det?! Ja vi får helt enkelt se om jag mäktar med att ha så mycket saker för mig eller om skolan kommer ta för mycket tid och det blir för lite sömn och det jag inte orkar. Välmående och hälsa ska som sagt gå först och läser man idrott lär man verkligen visa det, jag ska vara ett bra exempel. Ja den här kursen blir nog bra och jag tror jag lär mig att förstå sånt där ännu bättre, äldre och klokare. I helgen ska jag i alla fall vara riktigt ledig, kanske åka lite längd, läsa lite i böckerna, men mest av alla bara vila och sova. Ta nya tag för en ny skolvecka, med plugg, lite jobb och en fest!

Idag blir det lite plugg, kanske gymmet, sen ska jag på ridlektion är inte så taggad idag som jag var i tisdags på grund av kritiken igår. Men som sagt man får vända det och göra det till något positivt jag vet att jag kommer utvecklas otroligt mycket av det här och då tänker jag skita i allt runt omkring jag kan, jag vet det. Man måste får vara ringrostig efter ett år och jag tänker inte låta det knäcka mig! Och så är det med det! Nu ska jag krama på min andra halva då känns allt alltid bättre!