Klockan är halv tio jag överväger att sova, Fredrik kollar på hockey. Mindre kul är det. Sen sist, livet rullar på och det känns bra att det blir vår, jag har planer för balkongen och lägenheten överlag i för sig. Men ingen tid, hur ska man då lyckas på ordning? När jag väl har fritid vill jag träna eller sova, det är ungefär det som hinns med. Dessutom har skolan ännu en gång gett mig ont i magen och fruktansvärd ångest. De handlar om att dyka, jag kan inte dyka och jag har fruktansvärda fobier för att dyka, att ha huvudet under vatten funkar liksom inte för mig. Vi ska ner på 3,8m och hämta en docka och dessutom ska jag ner så långt minst tre gånger. Jag börjar nästan gråta när jag ska dyka på 1,65m för att jag får vatten i hela andingssystemet och inte ser något alls det blir bara grumligt. Dessutom flyter jag som en kork vilket gör det ännu svårare, men det här är verkligen ångest, jag överväger att ge upp mitt betyg i Rörelselära 2 för att jag psykiskt inte kommer fixa det här. Det finns inga andra moment som är omöjliga för mig jag vet att jag kan klara allt men här är det tufft, så jag måste öva, öva, öva, men jag har ingen som vill öva med mig. Jag har försökt få med mig Fredrik imorgon till simhallen för att jag måste ha någon som stöttar mig, vill han följa med?! Nej det vill han inte! Så jag lär väl taska dit själv och lära mig dyka på 3m, det är djupet vi har i Leksand. Och ja, trots denna ångest vet jag att det kommer gå, det är fördelen med att vara envis, men inte utan att jag övar och inte utan att jag har någon med mig som kan rädda mig i fall att jag dör där ner.

Men det är inget att hänga upp sig på, man får göra sitt bästa!:) Med allt, för det mesta blir det bra även om det tar ett tag. Det kommer det göra att få ordning här och att få grepp om sommaren. Men bra blir det i alla fall! Nu ska jag återgå till soffan och katten och snart kanske sängen!