Underbart att klockan är halv tre på natten, tur man ställer tillbaka den en timme för min del. Jag kommer sova bort min söndag. För just nu är jag trött och har jobbat sex dagar i sträck och ja, där någonstans tappade jag mig själv igen, försvann och vart en människa jag inte träffat på länge. Och mitt i allt önskade jag att någon kunde ge mig en kram och säga det löser sig igen, du behöver bara din sömn och du behöver ligga och kolla på film flera dagar i sträck och att någon kanske lagar middag och frukost åt dig och accepterar dig som du är när du är såhär och inte är dig själv. Men samtidigt som den känslomänniska jag är som bor själv i en lägenhet så behöver jag bara ge mig själv en spark i baken och säga du klarar det här också. Även om det inte går som du vill mot sm, i skolan, i livet, mot träningen, mot att vara du. För jag kan vara bara jag om jag vill, men ibland går det inte och ibland kan jag inte stå emot att vara så fel. Men jag måste påminna mig själv att jag sitter i MIN lägenhet själv och JAG lever själv, det är så bra jobbat för att vara jag, för det hade jag inte gjort för ett år sen. Men samtidigt önskar jag åter igen att någon bara kunde ta hand om mig i min trötthet och tala om gör mig att allt löser sig att jag kommer kunna sova snart igen, gilla livet och vara jag, den där positiva.

Jag är positiv, jag vet bara inte hur jag hamnade här igen. Fast samtidigt vet jag och en god vän sa för en stund sen att det handlade om mig, men samtidigt gör det verkligen det? Handlar mitt kämpande om bara mig? Som jag sagt hundra gånger förut en gång kämpade jag ihjäl mig, tappade bort mig själv och det vart bara strunt. Och ser jag till mig själv så tänker jag inte gör det något mer, jag tänker inte kämpa ihjäl mig själv för att få saker som jag vill. Så nu kämpar jag bara om jag verkligen måste och på vissa fronter behöver jag hjälp med att kämpa för annars tappar jag målen. Och just nu är det mycket och nu tänker jag gå att sova, med mobilen avstängd tills jag känner att jag orkar med omvärlden. Betyder det att jag blir borta flera dagar utan att skriva här och ingen vet något så är det så. De som behöver veta något om mig vet...

Tack för mig för en stund! Tills jag känner att mitt liv är värt att ta upp igen!