Sitter och kollar på gamla bilder. Känns konstigt att det som var länge sen känns så nyss men kanske också bra. Jag menar, det känns inte som Mandis har varit bort länge alls, fast det har hon sen augusti, men jag menar det är mindre än två månader kvar tills hon kommer hem nu, när jag har flyttat hem är det bara en. Sjukt vad tiden går fort. Har bott här sen 13e januari och det känns som jag nyss flyttade in, bra det för då blir inte jobbigt att flytta här ifrån. Nej det blir verkligen inte det, det känns skönt för jag följer mitt hjärta. Det trodde jag nog att jag gjorde när jag flyttade hit också, fast jag hade nog inte förstått att det var ett stort steg att flytta hit och det hade nog inte varit lika stort om jag bott i en fin lägenhet med Jon och han hade velat stanna. Nej det här vart fel från början, men det är då man måste tänka att det är tur att allt går att ändra. Man vet aldrig vad som blir bra förens man testat, jag vet inte om det blir bra att flytta hem heller, men jag tror det. För där finns då Jon, min familj, Sarah, Angelica, Malena (i alla fall över sommaren), Stine, Maria och ja, massor med annat som gör mig glad. Alltså det finns människor här som gör mig glad också;) Men jag tror inte att jag klara av att vara så ensam. Undra varför jag började fundera över det här;) Bara för att jag kom in på att tiden går fort ibland och det är lite läskigt;) Nej vet ni vad ska plugga lite och sen blir det Gossip vid åtta:)